Vi hade i Sverige en ganska stor finanskris för lite drygt 10 år sedan. Den kom efter att finansbubblan i USA sprack, men vi påverkades inte lika kraftigt som dem i och med att man tagit lärdomar från en liknande period i början av 90-talet.
Givetvis hoppas vi kunna slippa den här typer av kriser framöver, men samtidigt gäller det att vara realist. Det tjänar man nog på i längden. Så tänker i alla fall jag – det går att vara en optimist i sinnet, men samtidigt förhålla sig till hur verkligheten ser ut. Det tycker jag låter mest sunt!
Den här roliga berättelsen hittade jag på nätet tidigare i dag. Den är, om än med en liten klackspark, ett lysande exempel på hur finanskriser kan lösas på ett mycket enkelt sätt. Dessutom utan att knappt någon anar hur!
Så måste ju faktiskt de bästa lösningarna ser ut – att det hela liksom sker automatiskt!
Det var då den rika turisten som klev in på ett hotell i en liten by. Hon lägger 1 000 kronor i receptionen och går för att ta en titt på rummet som hon ämnar boka.
Hotelldirektören tar omedelbart med sig pengarna till slaktaren – och betalar sin skuld på 1 000 kronor.
Slaktaren går, å sin tur, till bonden och betalar sin tusenkronorsskuld. Bonden Janne åker då till bensinmacken och betalar för det bränsle som han handlat på kredit. Också det 1 000 kronor.
Mackägaren Lars går omedelbart till ortens prostituerade och betalar sin skuld på 1 000 kronor – och hon går direkt till hotellet och betalar den tusenlapp som hon är skyldig för det rum som hon hyrt för att hålla igång sin verksamhet.
Hotelldirektören lägger upp sedlarna på disken för att fixa i ordning med några papper. I samma stund kommer turisten tillbaka till receptionen. Hon tyckte inte alls om rummet och tar därför tillbaka sina 1 000 kronor.
Ingen har alltså tjänat ett enda öre – men hela byn är samtidigt skuldfri och alla ser nu på framtiden med tillförsikt. Ungefär så här slutar en finanskris…
Snåla inte nu, DELA gärna med dina vänner om du fick dig ett leende på läpparna!