Ett gott skratt förlänger livet – så enkelt är det. Människor som går runt och muttrar över allt i livet lever nog kortare än de som tar livet med en klackspark och skrattar så ofta man kan.
En sak som alltid får mig är roliga historier och då framför allt de som man brukar kalla ”fräckisar”. En riktigt bra fräckis är nästan alltid åt det barnförbjudna hållet och har en oväntad slutkläm som alltid får mig att skratta högt rakt ut.
Den här fräckisen fick jag skickad till mig av en kollega och jag tyckte den var så rolig att jag vill dela med mig av den till er, här nedanför.
Knut gick ned till den lokala puben på lördagseftermiddagen för att ta en kall öl och umgås med de andra gästerna. Vid ett bord satt byns bonde med flera tomma flaskor framför sig. Han såg riktigt dragen och halsade ur sin flaska.
”Vissa saker kan man inte förklara”
Knut gick bekymrat fram till bonden och frågade hur det stod still. Den fulle och ledsne bonden såg upp på Knut och tog till orda.
– Vissa saker kan man bara inte förklara.
– Men vadå, så illa kan det väl ändå inte vara? undrade Knut som nu satte sig ned för att lyssna på bonden.
– Idag var jag i ladugården och mjölkade kon när hon plötsligt sparkade ut med högra benet så hon välte en full mjölkhink.
– Det var väl inte så farligt, inte nog för att sitta här och supa dig full, utbrast Knut.
– Suck…vissa saker kan man bara inte förklara, svarade bonden och tömde det sista ur flaskan.
”Band fast hennes ben”
– Vad hände sen då? undrade Knut och bonden började förklara.
– Jo jag tog ett rep och band fast kossans högra ben vid båsets högra vägg, tog upp hinken och började mjölka igen. Men just som jag fyllt hinken sparkade hon omkull den med vänstra benet och spillde ut en till mjölkhink.
– Okej, det är ju oturligt men fortfarande är det ju sånt som händer ibland.
– Suck, vissa saker kan man bara inte förklara.
– Vad hände sen? svarade Knut.
– Jag tog ett rep till och band fast kossans vänstra ben vid båsets vänstra vägg, tog upp hinken och började mjölka igen. Men precis när jag fyllt hinken viftade hon omkull den med svansen och spillde ut all mjölken ytterligare en gång, sade bonden och gömde ansiktet i händerna.
”Då kom frugan in”
– Ja du verkar ha haft en riktig otursdag, men är det verkligen tillräckligt för att vara så här deprimerad, vad gjorde du sen? frågade Knut.
– Jo det var ju slut på rep så då tog jag av mig bältet och band fast kossans svans vid takbjälken. Då föll mina byxor ned och precis då kom min fru in i ladugården. Som jag sagt hela kvällen, vissa saker kan man bara inte förklara!
Jag skrattade så tårarna sprutade! Tryck nu på dela-knappen så att dina vänner också får skratta åt den här fräckisen!
