Många svenskar är irriterade på den nya plastpåseskatten som gör att man får betala sex, sju kronor för en bärkasse när man är och handlar. Ibland kan det som man bara ska förvara sin mat i under en kort stund bli dyrare än många av varorna.
Det råder delade meningar kring om det höga priset på plastpåsar är befogat eller inte.
En dansk studie tyder dock på det sistnämnda – och pekar främst mot att man kan ha haft ett felaktigt fokus.
Det är mycket som händer i samhället år 2020, men en av de frågorna som engagerat flest svenskar verkar vara plastpåseskatten. Numera gäller det verkligen att tänka efter när man väljer antalet kassar inne i matbutiken. Tidigare slet ju en del bara upp ett gäng på bandet av ren vana.
I dag har det dock blivit mer av en ekonomisk fråga för många.
Behöver användas 840 gånger
En dansk studie pekar dock mot att det inte just är plastpåsen som borde beskattas hårt. I rapporten har man jämfört de ekologiska fotspåren på 14 olika typer av kassar. Man tittade på hela livscykeln från råvara till produktion, användning och slutligen avfall.
Resultatet blev tydligt.
För att till exempel en tygkasse ska ha ett lika litet ekologiskt fotspår som en plastpåse så måste den användas hela 840 gånger. I alla fall om plastkassen – som i många fall – återanvänds en gång som soppåse.
En äldre finsk studie har dessutom kommit fram till ett liknande resultat.
Slutsatserna – en stenhård passning
En bomullskasse behöver, enligt den danska rapporten, brukas 2 400 gånger – och en papperskasse ska användas elva gånger för att motsvara en liknande påse i plast.
De här konstaterandena kan man, vilket svenska Yle också skrivit om, se som en stenhård passning mot plastpåseskatten som fått ta emot skarp kritik i vårt avlånga land.
Man kan givetvis också se det som att alla insatser för att värna miljön är goda, men just det här handlar snarare om frågan om man haft rätt fokus eller inte.
Vi tar inte ställning i frågan, men menar att de här studieresultaten var intressanta.
Vad tycker du om det hela? Är plastpåseskatten bra eller inte? Ge oss din åsikt i kommentarsfältet på Facebook, eller dela vidare den här artikeln!
