Att barn är helt fantastiska vet vi om. De är så nyfikna, underfundiga och ärliga gentemot resten av världen att det är omöjligt att inte charmas av dem.
Barn har heller inte riktigt utvecklat det där vi kallar för social kompetens, utan de kan säga lite vad som helst till vem som helst. Något som kan ge upphov till lika pinsamma som roliga incidenter.
Den roliga historien är nedanför handlar lite om just det temat. Sista raden är helt obetalbar – och därför kände jag att jag bara måste få dela den här fräckisen med er läsare!
Jag ska inte avslöja för mycket, men poängen har att göra med den där klassiska rivaliteten mellan Sverige och Norge! Att kasta en känga åt våra grannar i väst är ju faktiskt aldrig fel!
I den här berättelsen befinner vi oss på en liten lågstadieskola i norra Oslo. Lärarinnan Tone undervisar i samhällskunskap – och pratar om vad det innebär att vara norsk.
Ger eleven en lång blick
De diskuterar sedan olika nationaliteter, men slutligen vill fröken säkerställa att eleverna förstått hennes resonemang.
– Alla som är norska här – räck upp en hand!
Händer flyger upp i luften likt fyrverkerier över hela klassrummet. Alla barn sitter stolt med en hand uppsträckt – utan lilla Johanna, 7 år.
– Men Johanna, varför räcker inte du upp handen? undrar Tone irriterat.
– För jag är inte norsk, svarar Johanna.
”Varför är du inte norsk?”
Lärarinnan blir nu lätt röd i ansiktet. ”Hur kan den jäkla ungen inte förstå?!”, tänker hon för sig själv.
– Så varför anser du att du inte är norsk?
– Min mamma är från Sverige och min pappa är från Sverige, så jag är svensk! utbrister Johanna.
”Om din mamma var en idiot”
Tone blir nu rasande. Hon tycker att den 7-åriga eleven är helt ute och cyklar.
– Jaha, men om din mamma var en idiot och din pappa var en idiot – vad hade du varit då? säger läraren med upprörd och raljerande stämma.
Johanna skiner upp:
– Då hade jag varit norsk!
Tryck nu på dela-knappen om du skrattade, så passar du på att sprida lite extra glädje i dag!
