De flesta av oss minns nog från skoltiden att det alltid fanns en liten bråkstake, eller ett riktigt busfrö, i klassen.
Han som jag gick med nästan alla grundskoleår i Sundsvall hette Joakim – och så fort jag ser honom på stan nu för tiden tänker jag på när han ställde en spann med lera på dörren till klassrummet och lät den falla ner över fröken när hon kom in.
Sådant där är givetvis inte okej, men det etsar sig samtidigt fast i ens minne. Grabben i den här fiktiva, roliga historien verkar vara ungefär som Joakim – och jag kunde inte hålla mig för skratt när jag kom till sista raden!
Barn är ju genier emellanåt – och den här fräckisen tycker jag är helt klockren!
Det var klass 2A som hade fått en helt ny fröken. Lille Olle, klassens busfrö, kollade in hennes varje steg. Han hittade dock inget läge för att ställa till med hyss, men när hon började skriva på tavlan med armen utsträckt skrek Olle:
– Fröken! Du är helt rakad under armen!
Lärarinnan Björk blev nu mycket upprörd.
– Så säger man inte, Olle! Du kan gå hem för resten av dagen och skämmas!
Nästa dag är den 7-årige pojken tillbaka i klassen – och fru Björk börjar då skriva på tavlan igen. Nu med andra handen.
– Fröken! Du är helt rakad under andra armen också! ropar Olle.
Lärarinnan blev nu rasande.
– Nu har jag fått nog, Olle! Så säger man inte! Du kan gå hem för resten av veckan och skämmas!
Sagt och gjort, men nästa vecka var Olle åter tillbaka i klassen.
På första lektionen tappade då fru Björk – iklädd kjol – sin penna på golvet och lutade sig fram, med ändan mot klassen, för att ta upp den.
Olle reser sig upp, tar sin väska, går till dörren och säger:
– Det är nog lika bra, det här – vi ses i trean!
Snåla inte nu, tryck på dela-knappen om du fick dig ett litet skratt!
