Att det råder en viss rivalitet mellan boende på landsbygden och stockholmare är sedan gammalt.
Så länge man tar det för vad det är – en rolig grej – så tycker jag det är riktigt underhållande. Här är 5 gånger när lantbrukare, eller bönder, visat lättlurade stockholmare var skåpet ska stå!
Även om jag själv är storstadsbo, så fick jag mig flera härliga skratt! Sådant här får man ju bjuda på!
En välklädd man från Stockholms finare delar har rest ut på landsbygden för att jaga. Han är tursam och får snabbt syn på en and, siktar och får en pangträff. Men fågeln faller ner på en bondes mark. Bonden menar att fågeln nu är hans och vägrar släppa ifrån sig den till stockholmaren.
Eftersom båda vill ha den döda anden föreslår bonden en gammal hederlig bonnspark för att lösa situationen:
– Jag sparkar dig så hårt jag kan i skrevet, och sedan gör du samma sak mot mig, förklarar han, den som skriker minst får fågeln.
Stockholmaren går med på detta varpå bonden måttar och får in en lyckträff mitt i mannens klockspel, och mannen ramlar i marken. Tjugo minuter senare, när han äntligen lyckas ställa sig upp igen, flämtar han:
– Min tur
– Näh, säger bonden och vänder sig bort, du kan få behålla anden.
Stockholmaren firade som alltid semester ute på sitt lantställe och hade tagit till vana att gena över grannbondens åker när han skulle till sin motorbåt vid sjön. Detta tyckte bonden inte om, vilket han påpekat upprepade gånger till stockholmaren.
– Jag går väl för fasen var jag vill, gubbjävel, sa stockholmaren spydigt. Det har jag papper på!
Till sist fick bonden nog och släppte ut tjuren som genast gick till anfall. Stockholmaren lade benen på ryggen och skrek på hjälp.
– Ta det lugnt, ropade bonden, du kan väl visa honom ditt papper!
Stockholmaren hade åkt till landet för att fiska. Han hittade en riktigt härlig och isolerad sjö och sökte upp bonden som ägde marken för att fråga om lov att fiska i sjön. Det visade sig vara en gammal man som satt i sitt kök och gungade i en gungstol medan han puffade på en nystoppad pipa.
– Visst får du fiska i sjön, sa bonden, om du bara gör mig en liten tjänst först. Uppe i skogen står en hembränningsapparat. Du kan väl kila dit och hämta en hink brännvin åt mig?
Stockholmaren hittade apparaten och vred på kranen. I samma sekund började plötsligt gevärskulor vissla kring öronen på honom. Han flydde för livet tillbaka till den gamle bonden.
– Det var någon som sköt på mig, skrek stockholmaren.
– Äsch, det var nog bara gubben Karlsson, skrockade den gamle bonden.
– Vad är det för dåre? undrade stockholmaren.
– Min granne, det är hans apparat!
Ett jaktlag bestående av höga direktörer från Stockholms innerstad hade hela dagen letat förgäves efter en älg att skjuta. Efter många långa timmar fick de till sist syn på en helt vanlig häst som stod och betade i en glänta.
– Låt oss skjuta hästen så vi slipper komma hem tomhänta till Stockholm, föreslog en av direktörerna.
– Det låter bra, men låt oss köpa hästen innan vi skjuter den, föreslog en annan.
Hela jaktlaget tågade ner till bonden som ägde marken där hästen stod och betade. Bonden svarade att priset på hästen var 5000 kr. Direktörerna nickade och betalade utan att tveka hela summan. Under hela affären stod bondens hustru med ögon runda av förvåning.
– Men vi har väl ingen häst? viskade hon till sin make sedan direktörerna gått för att skjuta hästen.
– Nä, men är man så korkad att man inte ser skillnad på en häst och en älg så får man stå sitt kast…
Två stockholmare gick ombord ett plan som skulle ta dem till Luleå. En yngre flygvärdinna visar dem till sina platser. Den ene stockholmaren satt längst in mot fönstret och den andre satt i mitten.
Just innan planet skulle lyfta satte sig en man i blå overall och ett par rejäla stövlar på platsen längst mot gången. En riktig bonde, helt enkelt.
Bonden sparkade direkt av sig sina stövlar, vickade på tårna och sträckte ut sig.
Efter en liten stund sa stockholmaren som satt längst in: ”Jag tror jag ska gå och hämta en burk Coca-cola.”
”Inga problem, det fixar jag, du kan sitta kvar”, svarade bonden och gick i väg.
Precis när bonden gått iväg tog ena stockholmaren en av bondens stövlar och la en rejäl spottloska i den.
När bonden kom tillbaka så sa den andre stockholmaren: ”Vet du vad, det där ser gott ut, jag tror att jag också ska hämta en Cola-cola.”
Bonden signalerade att stockholmaren lugnt kunde sitta kvar och gick iväg för att hämta en till dricka. När han väl var borta passade den andra stockholmaren på och la även han en ordentlig spottloska i den andra stöveln.
Bonden kom snart tillbaka och resten av resan passerade utan några incidenter.
När planet landade satte bonden på sig sina stövlar och upptäckte genast vad som hänt. Han vände sig då till de båda stockholmarna och sa:
”Hur länge måste den här fåniga rivaliteten mellan landsbygden och Stockholm pågå? Allt det här onödiga hatet. All denna aggression. Allt det här mer att spotta i skor och pissa i Coca-cola-burkar…”
Var inte blyg nu, DELA vidare om du fick dig ett skratt! Det kommer garanterat dina vänner att uppskatta!
