På senare tid känns det som att allt fler har börjat irritera sig på banker och deras makalösa förmåga att hitta på nya, märkliga avgifter.
Vad man än ska göra, så kostar det – och att exempelvis växla in mynt är så gott som omöjligt.
Den här roliga historien handlar lite om bankernas girighet – och jag fick mig ett riktigt gott skratt på slutet! Fiskhandlarens kommentar är helt klockren!
Bankdirektören hade nu lämnat jobbet på fredagen och var på väg hem till sin fru. Innan dess skulle han bara förbi fiskhandlaren och köpa kvällens middag.
– God dag, herr fiskhandlare, säger bankdirektören när han kommer fram.
– God dag, herr bankdirektör. Vad får det lov att vara?
– Hmm. Vad kostar gösen i dag? Dyr som vanligt?
– 250 kronor kilot.
– Jaha, då tar jag väl ett kilo!
– Tack! Då blir det 300 kronor, säger fiskhandlaren.
– Men ni sa ju att den kostade 250 kronor, svarar bankdirektören förnärmat.
– Ja, men det tillkommer en expeditionsavgift på 50 kronor.
– Jaha, det var larvigt, men nåväl – här är en 500-kronorssedel.
– Tack! Så, här är er gös och er växel!
– Vänta nu! Här är ju bara 150 kronor. Det fattas ju en 50-lapp!
– Nja, vi har en växlingsavgift på 50 kronor.
– Men det här är ju oförskämt, herr fiskhandlare! rasar kunden.
– Ja, visst är det, herr bankdirektör…
Tryck nu på DELA-knappen om du drog på smilbanden, så kanske vi kan få bankerna att lugna sig med sina larviga avgifter!
