Många gånger när folk är på lyset så tror man att de är helt borta och knappt har koll på något. Ibland kan det dock vara så att de förstår och uppfattar betydligt mer än man tror.
Det fick 2 poliser erfara i den här roliga historien!
Den här fräckisen hade jag faktiskt inte hört innan, men den fick mig att garva högt. Jag kände därför att jag måste dela den med er. Jag drog den uppe på kontoret för kollegorna i förrgår och det blev en riktig skrattfest
Delad glädje är dubbel glädje – och ett gott skratt förlänger ju livet!
En polisbil rullade sakta fram utanför puben i Gällivare vid stängning. Precis då vinglade Pekka ut genom dörren, praktfullt på lyset och med bilnyckeln i högsta hugg.
Polisbilen stannade och konstaplarna betraktade med häpnad hur 63-åringen beslutsamt kämpade sig fram mot parkeringen, där han provade nyckeln på inte mindre än fem bilar innan han hittade sin egen och mödosamt tog sig in bakom ratten.
Där satt han sedan alldeles still i 10 minuter, varpå han startade vindrutetorkarna (det var en vacker sommarkväll och inte ett moln på himlen). Därefter tände och släckte han strålkastarna några gånger, tutade och slog på och av varningsblinkern.
Började rulla framåt
Sen startade han motorn och la med ett skrapande i en växel. Bilen tog ett kort skutt framåt och motorn dog. Han försökte några gånger till, allt medan parkeringen tömdes på bilar.
Till sist, när han var ensam kvar, lyckades han få bilen att börja rulla framåt, tog sig ryckigt ut på gatan och satte kurs norrut. Poliserna, som väntat tålmodigt, slog nu på sirener och blåljus samt körde fram och stoppade Pekka och bad honom blåsa.
De trodde knappt sina ögon när apparaten inte gav något utslag.
– Du får allt lov att följa med oss och ta ett blodprov, för det måste vara fel på apparaten, sa en av poliserna.
– Tvivlar jag på, flinade Pekka. Det är jag som är lockfågel ikväll…
Tryck nu gärna på dela-knappen om du skrattade, så kanske du kan muntra upp några vänner i dag!
