Är du en sådan person som blir rasande när bordsgrannen smaskar i sig sin mat? Eller kan du inte koncentrera dig om din kollega intill andas högt?
Då kan du tillhöra de 20 procent av jordens befolkning som lider av diagnosen misofoni.
Ett ljudligt bett från ett knäckebröd eller repetitivt visslande från en igentäppt näsa. För den som lider av diagnosen misofoni är den här typen av ljud helt enkelt outhärdliga och orsakar stor irritation. Det kan även leda till ilska, ångest och panikkänslor, skriver sajten Land.
Ordet ”misofoni” betyder, passande nog, ”hat av ljud”. Det inte alltför välkända fenomenet kallas även Selective Sound Sensitivity (selektiv ljudkänslighet). En person med den här diagnosen drabbas av en stark emotionell respons på ett ljud, eller förväntan av att ett ljud ska uppstå. Många gånger handlar det främst om kroppsljud.
Undviker sociala sammanhang
I takt med att vår kropp frisätter adrenalin kan reaktionerna bli höjd puls, tydlig och snabb andning, spänd muskulatur, skakighet och svettningar. Fixeringen vid ljuden är, om man lider av misofoni, så gott som omöjlig att bryta.
Konsekvenserna är alltså ett minst sagt påtagligt tillstånd då ljuden dagligen finns i när absoluta närhet. Det har till och med visat sig att människor med misofoni tenderar att undvika vissa sociala sammanhang – och har därmed en ökad risk för att få problem med relationer.
Precis som när vi andra upplever något som ett hot så infinner sig ”fajtas eller fly”-instinkten hos misofonidrabbade. Det kan innebära att personen känner sig tvingas att konfrontera den person som orsakar ljudet, eller att man tar sig bort från situationen genom att sticka därifrån.
Att helt enkelt ignorera ljuden är omöjligt för personer med misofoni – och de har generellt en minskad förmåga att med egen vilja styra sin uppmärksamhet.
KBT har hjälpt
En studie vid Newcastle University, som utfördes 2014, visade att upp emot 20 procent av jordens befolkning – alltså 1 av 5 – har tydliga symtom på misofoni, enligt BBC. Undersökningen slår även fast att det inte finns några beprövade metoder för att bota diagnosen, men kognitiv beteendeterapi (KBT) har vid tillfällen kunnat ge positiva resultat.
Men vad beror då den här ljudkänsligheten på?
Forskning har påvisat att hos människor med misofoni så är den del av hjärnan som förenar våra sinnen med våra känslor alltför aktiv. Man har även undersökt om diagnosen kan vara kopplad till andra fysiska eller psykiska tillstånd som tinnitus, ätstörningar, tvångstankar eller svår stress.
Resultaten tyder dock på att ingen av de här sjukdomarna helt kan förklara de misofoniska symptomen – men kombinationen kan däremot förstärka misofonin ytterligare.
Känner du någon som stör sig på andras ljud hela tiden? Tagga då den personen, eller tryck på dela-knappen för att sprida vidare den här viktiga kunskapen!
