Det är många familjer som väljer att skaffa husdjur. Hund eller katt är nog de vanligaste – och de blir ofta en älskvärd medlem av hushållet.
Folk knyter ofta starka band med sina pälsbeklädda vänner och det är få saker som är så mysigt som att komma hem till exempelvis en glad vovve som möter en i hallen.
Har man barn kan det dessutom vara nyttigt för dem att leva med ett husdjur. Det kan bli ett sätt för dem att lära sig att ta ansvar i en tidig ålder. Så tror i alla fall jag att rätt många familjer resonerar.
Många gånger går det tämligen problemfritt att skaffa husdjur. Det positiva överväger i alla fall vanligtvis det negativa, men för en kinesisk familj som valde att köpa en hund på semestern så skulle det uppstå oväntade bekymmer.
De var på besök i Yunan-provinsen när frun Yun San fick syn på en supersöt valp i byn där de höll till. Det visade sig dessutom att den lilla vovven var till salu, så de slog helt enkelt till och köpte den. Familjen fick veta att det var en tibetansk mastiff.
Väl tillbaka i staden Kunming, där de bor, så blev hunden snabbt en uppskattad medlem av hushållet. Familjen reagerade dock på att deras valp hade betydlig större aptit än vad de hade väntat sig. Snart satte den dagligen i sig två lådor frukt och två rejäla skålar med nudlar.
”Ju mer han växte…”
Ju mer hunden växte, ju mer fundersam blev familjen. En tibetansk mastiff brukar max nå en vikt på 82 kilo och en längd på 71 centimeter. Det tog dock inte många månader innan deras valp hade passerat de måtten med råge – och man började snart ifrågasätta om vovven verkligen var en tibetansk mastiff.
När hunden nått en vikt på 110 kilo och ibland gick på bakbenen började man på allvar förstå att något av lurt. Man tog med vovven till veterinären – och mycket riktigt, något var inte alls vad man hade trott.
– Ju mer han växte, ju mer lik en björn blev han, säger Yun San till chinanews.com. Jag är dessutom lite rädd för björnar.
Efter att experter undersökt ”hunden” så kunde man konstatera att den i själva verket var så en så kallad kragbjörn. Den är mycket nära besläktad med den mer välkända svartbjörnen.
Det tog alltså 2 år efter att familjen köpt hund – innan man insåg att det i själva verket var en björn.
Men visst är ”hunden” söt? Dela gärna om du håller med, eller om du fick ett leende av det här!
